Bostadspriserna stiger i rasande fart!

Vi har hört det förr, att priserna på våra bostäder stiger i Sverige. Nu är det dags igen och nya siffror från juli 2019 och Svensk Mäklarstatistik visar att det fortfarande är samma kurva som pekar uppåt. Men snabbast går det i södra Sverige.

Skillnaderna runtom i landet är väldigt stora just nu om du ser till norra Sverige och den södra delen. Du får betydligt mer för pengarna om du bosätter dig i Säffle än om du väljer att köpa bostad i Stockholms län. Men vad kan det finnas för orsaker till den här stora ökningen? Svenskarna har också allt sämre koll på hur deras lånevillkor ser ut, vilket också kan bli problematiskt för framtiden.

Malmö – historiskt höga bostadspriser

Långt ned i söder hittar vi det charmiga Malmö som under en längre tid dragits med en överbelastad bostadsmarknad, där det är svårt för många att hitta ett boende till rimlig hyra.

Här har bostadspriserna ökat med nästan 5 % bara det senaste året, medan priset på villor ökat med 6,5 % under samma period. Vilket är mycket mer än både Stockholm och Göteborg och det har aldrig skett tidigare.

Orsakerna till detta tror VD:n för Fastighetsmäklaren Bjurfors Skåne Mattias Larsson, är att det byggs färre villor i Malmö än i de andra storstäderna samt närheten till Köpenhamn där priserna länge legat på höga nivåer.

Utvecklingen på Köpenhamns bostadsmarknad verkar ha smittat av sig på Malmö, vilket inte är så konstigt i och med läget.

Stora skillnader runt om i landet

De flesta svenskar känner till att priserna på bostäder är högre i storstäderna än i andra delar av landet. Men hur stor skillnaden faktiskt är kanske inte alla vet. Faktum är att du kan då enormt mycket mer för pengarna om du väljer att bosätta dig utanför de större städerna exempelvis Säffle.

I Säffle kan du få en villa på cirka 345 kvadratmeter för en miljon kronor, medan du i Stockholms län får ungefär 15 kvadrat för samma pris. Med andra ord – en garderob i jämförelse med villan på 345 kvm i Säffle.

Svenskarna har dålig koll på sina lån

Enligt en undersökning som kom ut i juni 2019 från Kantar Sifo känner 23% av svenskarna inte till hur deras lånevillkor ser ut. Men det varierar beroende på vilken ålder du har. Om du befinner dig åldern 18-29 år är det 13% som säger att de har kontroll över sina lån och vad de innebär.

Om du däremot befinner dig i åldern 65-74 år har du betydligt bättre koll. En tredjedel av dessa personer uppger att de vet vad det är de har skrivit under.

Vi ger dig som ska låna pengar några tips för att undvika att hamna i ofördelaktiga låneavtal. Det är bland annat viktigt att du verkligen har förstått allt som sagts när du tar lånet.

Har du inte förstått bankmannens språk ber du honom eller henne att förklara en gång till, till dess att du förstått. Det här är inget lättvindigt beslut, utan det kan komma att påverka dig en lång tid framöver när du tar ett lån.

Extra viktigt är det just nu när marknaden ser ut som den gör, att du inte ingår i avtal som du kan hantera. De län som har sämst kännedom om sina lånevillkor är Västernorrland och Västmanland på 15%. Bäst koll har de i Södermanland på 31%.

Bostadspriserna stiger i rasande fart!

Kostnaden för den svenska EU-avgiften väntas öka de kommande åren, någonting som i värsta fall kan slå hårt mot välfärden. För Sverige kan det i runda slängar innebära en ökning på 35% alltså hela 15 miljarder kronor mer än vad Sverige betalar i dagsläget. Magdalena Andersson, Sveriges finansminister säger till TT att höjningen är orimlig, och någonting som inte bör accepteras. Sverige kommer samarbeta med andra budgetrestriktiva länder och Magdalena menar att skarpa förhandlingar kommer uppdagas framöver.

Statsminister Stefan Löfven är orolig att en sådan astronomisk ökning kan skada välfärden i landet, om Sverige ska betala 15 miljarder ytterligare kommer det behöva tas pengar från annat, som i sin tur kommer reducera reformutrymmet för annat, säger Stefan Löfven till TT. Med tanke på Sveriges enorma insats i flyktingmottagandet känns en sådan höjning orimlig menar Löfven. Om Sverige ska lyckas klara välfärden kommer det krävas stora investeringar, någonting som inte går att ordna om denna summa blir verklighet.

Stefan Löfven berättar för TT att så länge han är statsminister kommer han inte att acceptera denna höjning av EU-avgiften. Förhandlingarna framöver beräknas bli väldigt besvärliga och ta mycket tid som egentligen skulle kunna läggas på annat.

Sveriges EU-avgift beräknas öka de närmaste åren

Men vad är medborgarlön egentligen?

Medborgarlön kallas också för basinkomst. Det är i princip en regelbunden utbetalning av pengar från staten till alla sina medborgare. Utbetalningen ska komma utan krav och vara lika för alla. Tanken är att en trygg fast inkomst ska underlätta och höja välmåendet hos individen. Detta är grundidén.

När man läser om försök med basinkomst, så är det aldrig alla medborgare som får pengar. Man har gjort försök på flera platser runt om i världen. Där de olika försöken har varierat både i genomförande och i resultat. Men att erbjuda medborgarlön till alla medborgare har ej gjorts. Utan istället har man ofta valt människor som behöver pengar. Det är ju inget konstigt i sig, då det är bäst att erbjuda hjälp till de som är i behov. Dock låter det inte som en medborgarlön utan mer som socialbidrag eller fattigpeng. Då detta inte erbjuds lika till alla medborgare.

Men man frågar ju sig varför skulle staten dela ut pengar till människor som inte är i något behov av extra pengar? Fast samtidigt så har ju alla rätt till barnbidrag som är samma summa för alla med barn. Två av de stora problemen med medborgarlön är att ingen vet riktigt hur det ska tillämpas eller vad man får man för resultat? Det finns nästan ingen forskning på ämnet. Men samtidigt är många människor engagerade på båda hållen. Vissa tycker det är en fantastisk idé och andra avskyr tanken av att staten ska betala ut pengar helt utan anledning.

Medborgarlön

Över 600 datorer/miners som användes för att framställa bitcoin och andra kryptobaserade valutor blev stulna på Island i december och i januari. De lokala tidningarna på Island kallar händelsen för just ”bitcoin-kuppen” och polisen menar att det kan röra sig om den största stölden i landets historia någonsin. 11 personer sitter häktade i dagsläget, och däribland en av säkerhetsvakterna.

Mining-maskinerna som fortfarande inte har återfunnits är värda drygt 16 miljoner svenska kronor, men värdet kan bli högre i valutor som ej kan spåras då dessa maskiner just används för att framställa kryptovalutor såsom Bitcoin. Dessa maskiner använder sig utav väldigt mycket ström då de arbetar med transaktionerna, och blir därför väldigt varma, polisen på Island använder sig utav värmekameror för att kontrollera byggnader som kan vara väldigt varma, som i sådana fall kan indikera på att Bitmining-maskiner används där.

Bitcoin skapades 2009 av Satoshi Nakamoto, huvudsyftet är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användarna utan att det finns någon mellanhand eller inblandning från tredje part. Du behöver inte ange personuppgifter vid transaktioner med krypto-valutor och kan därför inte utsättas för identitetsstöld. Dessutom är transaktionerna krypterade vilket innebär att det är omöjligt att spåra vem som skickat eller tagit emot Bitcoins. Det enda du behöver för att handla med Bitcoin är en digital plånbok samt internetåtkomst och en mobil, surfplatta eller dator.

Bitcoin-kuppen på Island

Amorteringskraven i Sverige har på senare tid skärpts till med hänsyn till den höga skuldsättningen bland Sveriges invånare och stigningen av bostadspriser.

Skuldkvot

Det som berörs är det så kallade skuldkvoten. Denna term beskriver relationen mellan låntagarens inkomst och lånets storlek. Man menar att den som ansöker om stora lån när det sätts i relation mellan låntagarens inkomst, är tvungen att amortera flera gånger. I stora drag innebär förslaget att en låntagare som till exempel tar ett lån som är ca 4.5 gånger av hushållets bruttoinkomst, har en amorteringskrav på 1 procentenhet mer år i jämförelse med de gamla reglerna. Skulle man som låntagare ha en skuldkvot på mindre än 4.5 gånger av årslönen före skatt, berörs man som privatperson inte av den nya lagen.

Effekterna för privatpersoner

Varje låntagare har en unik situation vilket medför att resultatet av den nya amorteringskravet blir olika. Vad som är viktigt att betona är att det nya reglerna gäller endast nya lån som har beviljats då de nya reglerna började att gälla.I händelse av att du som privatperson tecknar ett nytt lån eller flyttar ett nuvarande lån, på grund av byte av säkerhet, är de nya reglerna som gäller för låntagaren. Om det skulle vara så att amorteringarna sker i snabb takt, får man räkna med att det blir en utmaning att få månadsekonomin att flyta ihop.

En aspekt som man måste ta hänsyn till är räntorna. Det spås att effekterna på amorteringskraven blir stora om man har en ränta som befinner sig mellan 3 -5 procent. På lång sikt kan detta medverka till att kostnaderna och blir lägre. Detta beror på främst på att skulden minskar i snabbare takt med högre amorteringstakt. För de som nyligen har tagit ett lån får man räkna med höga kostnader i början.

Amorteringskrav

Enligt de senaste prognoserna verkar det som att bopriserna håller på att stabiliseras efter höstens stora nedgångar. SEB:s boprisindikator, vilken mäter hushållens förväntningar på utvecklingen av bopriserna, har vänt upp i den senaste mätningen. Även deltagarna i Fastighetsmäklarförbundets mäklarpanel verkar mena att botten för nedgången i bopriserna är nådd för den här gången.

Överlag är majoriteten av banker, mäklare och andra intressenter rörande eniga om att något ytterligare större fall inte kommer att ske. Det är dock inga överdrivet positiva tongångar som råder. Nedan är en sammanställning av prognoser från banker och bolåneföretag som har gjorts av nyhetssajten Omni. Sammanställningen kan fungera som vägledning för hur bankerna tänker kring utvecklingen de kommande månaderna och kan förmodligen vara nyttig för dig som står i begrepp att köpa bostad eller omförhandla lån. Observera att prognoserna är gjorda utifrån den data som fanns tillgänglig i slutet av januari.

Aktörer med positiva prognoser

Både Nordea och RBC är av uppfattningen att priserna kommer att stabiliseras. Nordea menar att stabiliseringen kommer att ske sakta men säkert under hela året medan RBC prognos tar sikte på att det blir en större balans i utbud och efterfrågan redan under det andra kvartalet. Ett av skälen till Nordeas prognos är att byggandet kommer att minska under 2018 och 2019, vilket helt enkelt gör att utbudet av bostäder minskar.

RBC är kanske överlag den aktör som har den mest positiva synen på den svenska bostadsmarknaden. I sin prognos menar man att det inte finns någon anledning att oroa sig för en krasch på grund av den stora efterfrågan.

Riksbanken, vars prognoser kanske är de absolut viktigaste eftersom de påverkar hur den för boräntorna så viktiga reporäntan ska utvecklas, menar att bostadsmarknaden kommer att ”mjuklanda”. Även centralbanken pekar på den stora efterfrågan på bostäder. Man menar också att ekonomin är stark överlag och att många har en stor köpkraft.

Aktörer med en mer negativ syn

Bland de aktörer som ser mer negativt på boprisutvecklingen under 2018 märks Swedbank, Sydbank och Goldman Sachs. Både Swedbank och Sydbank tror att priserna kommer att fortsätta sjunka under året. Det är då framför allt i Stockholm och Göteborg som priserna kommer att gå ner som mest enligt bankernas analyser. I övriga delar av landet tror bankernas analytiker att priserna kommer att stabiliseras eller sjunka marginellt.

I Swedbanks prognos trycker man mycket på att det nya amorteringskravet som införs den 1 mars förväntas påverka bopriserna klart negativt i storstäderna. I prognosen är också stort fokus på att utbudet är högt.

Även Sydbank poängterar att utbudet av bostäder till salu är stort. Man tror också att utbudet successivt kommer att öka under året.

Slutligen framgår av Goldman Sachs prognos att bopriserna som helhet i Sverige kommer att sjunka med 1 procent under året. Det är dock kanske kommentaren till analysen som är mest intressant. Investmentbanken menar att risken ”ligger på nedsidan” och kan vara av ”betydande” slag.

Riksbankens räntebana

Riksbanken är som sagt inte bara prognosmakare. Riksbanken är också den aktör som bestämmer reporäntan, det vill säga den ränta som i princip styr utbud och efterfrågan på pengar i samhället som helhet.

Utifrån sina senaste prognoser kring ekonomin i samhället med inflationen i absolut centrum menar Riksbanken att reporäntan ska höjas till -0,27 procent under det sista kvartalet 2018. I prognosen finns sedan att läsa att reporäntan kommer att vara 0,24% ungefär ett år senare och ligga på 0,75% ytterligare ett år senare.

Källa: Omni.se

Hur utvecklas bopriserna de kommande månaderna?

Det är lite oroligt på bostadsmarknaden särskilt när det gäller bostadsrätter. Priserna på bostadsrätter har sjunkit i hela landet de senaste månaderna och det är svårt att sia om framtiden. En allmän oro på bostadsmarknaden gör att många blir extra försiktiga och det gör i sin tur att färre vågar satsa på ett köp.

Sedan några månader tillbaka är det ett antal fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som erbjuder köpare av nya bostadsrätter att hyrköpa bostadsrätten. Nu i slutet av december meddelade också Riksbyggen att man planerar att testa det här konceptet.

Vad är hyrköp?

Hyrköp är ett nytt koncept och det finns inte direkt några allmängiltiga regler som kan appliceras på de olika lösningar som bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag har introducerat på sistone.

De fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som hittills har introducerat idén med hyrköp för nya bostadsrättsägare har fokuserat på en modell genom vilken en köpare får avgiften betald under ett antal månader. Det kan till exempel handla om ett eller två år. Syftet är att sänka tröskeln för framför allt de helt nya på bostadsmarknaden att ta det första steget. Amortering och räntor på själva bolånet måste bostadsrättsinnehavaren fortfarande betala som vanligt.

Riksbyggens modell skiljer sig från ovan beskrivna modell för hyrköp. Riksbyggen har i stället skapat en lösning genom vilken man kombinerar ett hyresrättsavtal med ett faktiskt bostadsrättsköp.

Så här fungerar Riksbyggens modell

Riksbyggens modell för hyrköp har två faser. Först kommer den som erbjuds boende att få hyra lägenheten enligt ett vanligt hyreskontrakt. Sedan erbjuds hyresgästen att när som helst under fem år förvärva lägenheten som en bostadsrätt.

Enligt information från Riksbyggen kommer hyresgästen att få betala en hyreskostnad som motsvarar nyproduktionshyra på den orten där fastigheten är belägen. Den som sedan förvärvar lägenheten som bostadsrätt ska erlägga en köpeskilling som motsvarar den ursprungliga insatsen uppräknad med konsumentprisindex.

Att det är fråga om ett erbjudande innebär att den som vill bo kvar som hyresgäst i fem år eller mer kan göra det utan hinder. Den som vill ta del av erbjudandet att köpa lägenheten som bostadsrätt har också exakt information om vad priset kommer att bli.

Idén med modellen är att väsentligt sänka tröskeln för framför allt unga vuxna som söker ett boende och gärna vill bo i bostadsrätt, men samtidigt inte vågar satsa på att köpa en bostadsrätt direkt med den oro som råder på marknaden.

Bostadsrättsförening i Järfälla är först ut

Riksbyggen kommer att göra ett pilottest för sitt koncept under det första kvartalet 2018. Detta test kommer att ske i bostadsrättsföreningen Brf Brandstationen i Järfälla utanför Stockholm. Det är totalt elva av de 111 bostadsrätterna i den här bostadsrättsföreningen som kommer att upplåtas enligt modellen med hyrköp.

Om pilottestet blir framgångsrikt finns planer på att fortsätta erbjuda hyrköp i andra nya bostadsrätter runt om i landet. Enligt modellen kommer maximalt tio procent av lägenheterna i nya föreningar att erbjudas med en kombination av hyra och köp.

Andra nytänkande koncept för bostäder för unga

Modellen med hyrköp är inte den enda som Riksbyggen introducerar för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Övriga satsningar inkluderar så kallade ungdomsettor och kooperativa hyresrätter.

Ungdomsettor är en modell som handlar om ett kraftigt rabatterat pris på nya bostadsrätter. Just nu pågår ett test i Göteborg i bostadsrättsföreningen Brf Viva. Insatsen för att köpa är mycket låg (95 000 kr), men samtidigt blir månadsavgiften högre än för övriga lägenheter i föreningen.

Kooperativa hyresrätter är en ny typ av upplåtelseform som Riksbyggen kommer att testa i en fastighet vid Lindholmshamnen i Göteborg. Upplåtelseformen fungerar som en kombination mellan en hyresrätt och en bostadsrätt.

Källor: Riksbyggen, SVT nyheter, Fastighetstidningen.

Riksbyggen introducerar hyrköp av bostadsrätter

Under många år har det varit säljarna som har varit i förarsätet på bostadsmarknaden. Under höst och tidig vinter 2017 skedde dock en förskjutning till köparnas fördel. Frågan är vilken grupp som kommer att anses ha fördelen under 2018?

Enligt en majoritet av fastighetsmäklare runt om i landet kommer bostadspriserna att stå stilla under nästa år. Det är då priserna nationellt som avses. I vissa delar av landet, särskilt i Stockholm, tror mäklarna att priserna kommer att fortsätta sjunka.

418 mäklare siar om framtiden

Fastighetsbyrån har nyligen presenterat en undersökning (Mäklarpanelen december) där 418 mäklare runt om i landet har fått sia om hur bostadspriserna kommer att utvecklas under 2018. I undersökningen framkommer att majoriteten av mäklarna ser några troliga scenarion och trender.

Majoriteten av de tillfrågade fastighetsmäklarna tror att bopriserna kommer att stabiliseras under 2018 efter en turbulent höst 2017. De flesta menar också att priserna i princip kommer att ligga still i majoriteten av Sveriges regioner. Bland de tillfrågade är det nästan 66%, eller nästan två av tre, som menar att priserna på bostadsrätter kommer att vara stilla eller röra sig minimalt det kommande året. Omkring en femtedel är i stället av uppfattningen att priserna kommer att sjunka medan övriga omkring 14% förutser en generell ökning av priserna nationellt sett. Dessa siffror för bostadsrätter gäller i princip också för småhus såsom villor och radhus.

En region där bopriserna inte förväntas ligga still är Stor-Stockholm. En övervägande del av de 418 tillfrågade mäklarna tror att priserna i Stockholm kommer att fortsätta att sjunka (se nedan om statistik för de senaste månaderna). En anledning är att de skärpta amorteringskraven som träder i kraft den 1 mars kommer att slå extra hårt mot marknaden i huvudstaden. En annan anledning är att det finns störst fallhöjd i Stockholm med omgivande kommuner. Något ras av en större dignitet är det dock inte många av de tillfrågade som tror på.

Det tuffare amorteringskravet väntas få effekt framför allt i Stockholm. Det är mycket få av mäklarna som tror att amorteringskravet kommer att ge någon märkbar effekt i andra delar av landet.

Köparna har fördelen

I Fastighetsbyråns undersökning presenteras också ett slags index som svar på frågan om för vilka (köpare eller säljare) som bostadsmarknaden är som mest fördelaktig. Indexet går mellan 0 (100% fördel för köparna) och 10 (100% fördel för säljarna). Index för den aktuella undersökningen är 4,25, vilket pekar på att köparna just nu drar de största fördelarna utifrån hur bostadsmarknaden ser ut. I motsvarande undersökning i november var index 4,96 och i december 2016 var index 7,03.

Bred nedgång de senaste månaderna

Årssiffrorna är fortfarande positiva för bopriser på såväl småhus som bostadsrätter i nästan hela landet, detta enligt Svensk Mäklarstatistiks uppgifter för årets första elva månader. Månadsutvecklingen för november var emellertid klart negativ och detsamma gäller för tremånadersperioden september-november.

Det är Stor-Stockholm som sticker ut extra negativt i statistiken. I huvudstaden med omgivande kommuner är årssiffrorna negativa om vi tittar på siffrorna för november. De senaste tolv månaderna har priserna på bostadsrätter sjunkit med 4%. För småhus är siffrorna på årsbasis dock fortfarande positiva.

Ser vi till riket som helhet utifrån prisstatistiken till och med november har priserna ökat med 1% (bostadsrätter) respektive 6% (småhus). Treårsperioden september-november är dock inte lika positiv med nedgångar på 4% (bostadsrätter) respektive 1% (småhus).

Källor: Fastighetsbyrån – Mäklarpanelen december 2018, Svensk Mäklarstatistik – månadsstatistik november 2018

Mäklarna tror på stillastående priser 2018

Bolån som löper med tre månaders bindningstid, så kallade rörliga bolån, är de absolut mest populära just nu. Enligt uppgifter från SBAB är det fler än tre av fyra bolånetagare hos banken som väljer rörligt vid nyteckning av bolån. Samtidigt identifierar banken en svag trend när det handlar om att välja bundna lån, detta då framför allt för lån på två eller tre år.

En av tio binder vid omförhandling

I september var det 77% av SBAB:s nya kunder som valde rörlig ränta för bolånen. Ungefär 22% valde istället att binda på korta och medellånga bindningstider (1-4 år) och endast en procent band lånen på längre tid (5-10 år). Detta speglar en trend som har varit mycket tydlig de senaste åren när räntenivåerna har varit extremlåga.

När det gäller befintliga kunder som ska omförhandla eller välja ny bindningstid var det i september endast en av tio som band räntan på längre tid än tre månader. Anledningen till skillnaden mellan nya och befintliga bolånetagare kan vara att befintliga bolånetagare har större erfarenhet av bolån och därmed känner till att det på sikt oftast är mer fördelaktigt med rörliga räntor. Nya bolånetagare är normalt mer försiktiga och väljer oftare bundna lån för att kunna veta exakt vad lånet kommer att kosta under det eller de kommande åren.

Något fler som binder på två och tre år

Även om antalet kunder som vid villkorsändring binder på längre tider än tre månader alltså är mycket litet menar SBAB att man kan se en svag trend mot ökat intresse för bundna löptider. Det visar sig i statistiken för bindningstider på två och tre år. Andelen som valde att binda bolånen på dessa tider i augusti var sju procent medan andelen i september var 13 procent.

Anledningen till denna dock mycket svaga trend är med stor sannolikhet att många upplever att räntorna har bottnat och att det därmed inte längre finns någon större idé att fortsätta med rörliga räntor. Att skillnaden mellan rörlig ränta och bunden ränta på ett par, tre år idag är så liten är en faktor som bidrar till det ökade intresset att välja bundna lån.

Fundera igenom beslutet noga

Den som inom kort kommer att få en uppmaning att välja ny bindningstid för ett bolån och den vars rörliga lån inom kort går in i en ny avtalsperiod bör sätta sig ner och fundera igenom vad som är det bästa valet för hushållet på både kort och lång sikt. Bolånet är den största utgiften för majoriteten av hushåll och ett genomtänkt val kan ge både lägre kostnader och en ökad trygghet på sikt.

Många indikatorer pekar på att bolåneräntorna har bottnat. Det betyder att alla boräntor, såväl rörliga som bundna, kommer att bli högre i framtiden. Exakt när kurvorna börjar peka uppåt i en mer brant riktning är oklart, men de flesta bedömare är eniga om att boräntorna kommer att vara högre om ett år. Om det betyder att det är klokt att binda idag är dock inte säkert. Förutom att räntan sätts individuellt är det viktigt att se till den premie som man får betala för att binda. Vid varje givet tillfälle är det alltid dyrare att binda än att teckna rörliga bolån. Denna premie kan emellertid vara en billig försäkring i det fall de rörliga räntorna skulle höjas i snabb takt.

Källa till uppgifterna från SBAB: Pressmeddelande från SBAB

Tre av fyra väljer rörliga bolån

bopriser

Inom både privatekonomi och samhällsekonomi är bolånen och deras räntor en av de största frågorna just nu. Över hela Sverige brottas ägare till småhus och bostadsrätter med frågan om man ska binda räntan eller inte, och på den statliga nivån grunnas det på hur man ska kunna dämpa prisökningarna och minska belåningen bland befolkningen.

Det är en lång rad banker, organisationer och andra aktörer som med jämna mellanrum gör undersökningar och analyser och sedan presenterar dem för allmänheten. Storbanken och bolåneföretaget SEB är en av dessa. I bankens månadsvisa rapport Boprisindikatorn presenteras varje månad uppgifter om hur svenska folket ser på framtiden.

2 av 3 tror på ökade bopriser

Enligt SEB:s Boprisindikator för oktober 2017 är det 66%, det vill säga två av tre, av de tillfrågade hushållen som menar att bopriserna på småhus och bostadsrätter kommer att öka under de kommande tolv månaderna. Det är något färre än vad mätningarna har visat de senaste månaderna och dessutom växer andelen som tror att priserna kommer att sjunka något. Samtidigt är siffran fortfarande på en historiskt hög nivå.

Senare höjningar av reporäntan

När Riksbanken egentligen ska börja höja reporäntan från den rekordlåga nivån som den ligger på idag, är något som har diskuterats flitigt vid köksborden i flera år nu. Vissa månader har indikationer på en tidigareläggning kommit, och då har detta slagit igenom i Boprisindikatorn. Andra månader har raka motsatsen gällt.

I Boprisindikatorn för oktober minskar förväntningen kring reporäntans storlek om tolv månader till 0,17%. Det är en minskning med 0,03 procentenheter från 0,20%. Att Stefan Ingves, som är känd för att försvara inflationsmålet till varje pris, sitter kvar är förmodligen en stor anledning till denna förändring. Att det finns tecken på att sommarens inflationssiffror på över 2% på årsbasis var tillfälliga kan vara en annan.

Fler vill binda

Även om det är fler som tror att den första räntehöjningen ligger längre fram i tiden än tidigare, visar Boprisindikatorn på att fler funderar på att binda sina boräntor. Jämfört med september är ökningen två procentenheter (från 6% till 8%) och jämfört med juli månads mätning är ökningen tre procentenheter. Det är historiskt sett en mycket låg siffra. Samtidigt är det tydligt att trenden är att fler börjar snegla på att binda räntorna. Oktober månads siffra är nämligen den högsta på nästan fyra och ett halvt år.

Noterbart är att siffran i SEB:s rapport gäller personer som planerar att binda räntorna någon gång under de kommande tre månaderna. Om SEB hade haft ett längre tidsperspektiv hade förmodligen andelen personer som funderar på att binda varit betydligt fler.

En anledning till att fler vill binda, förutom det uppenbara faktumet att den första reporäntehöjningen kryper närmare, är att skillnaden mellan tre månaders rörlig ränta och bunden ränta på två och tre år är mycket liten. Det finns alltså skäl att ta det säkra för det osäkra.

Lägre snitträntor

Snitträntorna, som i genomsnitt har ökat under det senaste halvåret, sjönk något överraskande under september månad. Ikano Bank var det bolåneföretag som uppvisade den största sänkningen medan bolånetagare hos SEB faktiskt fick betala mer för ett lån i september jämfört med augusti. Huruvida räntorna fortsätter att sjunka i oktober eller inte kommer att presenteras i SEB:s Boprisindikator för november.

Källa: SEB:s Boprisindikatorn för oktober 2017 (finns att läsa här.