Bolåneräntor prognos

prognos bild

Boräntan följer i mångt och mycket riksdagens reporänta. Det är nämligen reporäntan som avgör hur mycket det kostar för banker och bolåneinstitut att låna upp pengar som sedan kan lånas ut för att finansiera bostadsköp.

Genom att titta på riksbankens prognoser för den ekonomiska utvecklingen i stort och dess syn på vilket ränteläge som är optimalt för att först och främst möta målet om en inflation på upp till två procent, kan vi dra en del slutsatser kring hur bolåneräntorna kommer att se ut i framtiden. Vi ska emellertid poängtera att prognoser är osäkra och att de är föremål för ständiga revideringar. Nedan kan du läsa lite mer allmänna tankar kring hur priset för att låna pengar till bostadsköp kan utvecklas under åren som kommer.

Bolåneränta 2016

Det finns mycket som tyder på att boräntorna bottnade under våren 2016. Det snitträntor som banker och bolåneinstitut är tvungna att presentera vände nämligen upp under april och maj, vilket de bostadsköpare som var i färd med att förhandla bolån snabbt blev varse. Särskilt tydlig blev vändningen för bolån med längre löptider.

Att bolåneräntan bottnade våren 2016 har nästan allt att göra med att riksbankens möjligheter att ytterligare sänka räntan från rekordnivån -0,50% i praktiken blev obefintliga.

Lägsta möjliga pris för ett bolån under våren 2016 var (räknat på snitträntor) omkring 1,40% för ett rörligt tremånaders lån. För lån bundet på två år var lägsta snitträntan omkring 1,55% och för fem år var räntan som lägst strax under 2,00%.

När detta skrivs är det juni 2016 och de flesta banker och bolåneinstitut har aviserat att listpriserna för lån med längre löptider kommer att höjas under året, oavsett vad som sker med riksbankens reporänta.

Bolåneränta 2017

Blickar vi fram mot 2017 kommer vi förmodligen att få se en första räntehöjning från riksbanken. När den kommer är svårt att sia om, men den kommer antagligen att vara måttfull. Enligt riksbankens nuvarande prognos för räntebanan 2017 kommer höjningen inte att ge plusränta, utan vi kommer att vara kvar på minusräntenivåer för hela året. Det betyder att bolåneräntorna för rörliga bolån även för 2017 kommer att vara mycket låga i ett historiskt perspektiv. Möjligen kommer dock räntorna på bostadslån med längre löptider att höjas i en raskare takt.

Bolåneräntan 2018

Ett läge med minusräntor kan inte bibehållas under en längre tid utan att det sker en utveckling som är skadlig för samhällsekonomin i stort, och enligt riksbankens ränteprognoser för 2018 kommer vi att få plusränta ganska tidigt under året. Räntan kommer sedan successivt att höjas under 2018 och med stor sannolikhet närmar vi oss 1% vid årsskiftet 2018/2019. Det kommer naturligtvis att påverka bankernas och bolåneinstitutens prissättning både på rörliga och bundna lån.

Både nu och historiskt har bankernas listpriser för bolån legat omkring 2-2,5% över riksbankens reporänta när det gäller rörliga lån. Skulle styrräntan vara på 1% kommer ett rörligt lån alltså att kosta 3-3,5% i ränta. Det är en stor skillnad jämfört med nu. Räknar vi med en kostnad på 75 000 kr i dag (1,50%) på ett bolån på 5 miljoner kommer kostnaden att öka med 100 000 kr om räntan höjs till 3,50%. Vill du läsa mer om historiska bolåneräntor kan du klicka här.

Fortsätta med rörligt eller binda?

I nivåer med extremt nedpressade räntor är det bästa valet att välja bolån med rörlig ränta. Det har också visat sig historiskt att rörligt är ett något billigare val generellt. Samtidigt finns med bundna bolån en trygghet i att man vet exakt vad månadskostnaden blir under löptiden. Eventuella större höjningar från riksbankens sida, detta för att få bukt med eventuell inflation, påverkar inte den som redan har ett bundet lån. Det gäller för dig att räkna på bolånet och ställa kostnaden mot ditt behov av trygghet när du bestämmer dig för rörligt eller bundet. Givetvis kan du kombinera för att på så vis ta del av fördelarna med båda typer av bolån.