Bolåneräntor historik

historik bolåneräntor

I dagsläget har vi mycket låga bolåneräntor i Sverige. De har faktiskt aldrig varit så låga som nu (2016), och jämför vi med vad det har kostat att låna till bostadsköp tidigare om åren är det idag oerhört billigt att bo.

Det finns en mycket tydlig korrelation mellan det allmänna ränteläget i samhället och boräntorna. Det allmänna ränteläget avgörs i sin tur av förväntningar på inflation. Kort sagt innebär tider av hög inflation höga räntor och därmed dyrare bostadslån. På motsatt sätt gäller att boräntorna är låga när inflationsförväntningarna är detsamma. Vi ska i en tabell längre ner i artikeln visa intressanta fakta om historiska bolåneräntor och även jämföra med riksbankens styrränta (reporäntan).

Minusränta gör det billigt att bo

Kopplingen mellan reporäntan och boräntor är mycket tydlig och varje förändring i riksbankens faktiska styrränta samt centralbankens förväntningar på framtiden påverkar bankernas utlåningsräntor för både rörliga tremånaderslån och bundna bolån. Reporäntan påverkar även andra låneformer som t.ex privatlån, som man ofta använder för att finansiera de 15% man inte får låna till med ett bolån. Läs mer på www.privatlån.com

I Sverige har vi haft minusränta sedan riksbankens möte den 18 februari 2015 och förmodligen kommer vi att leva med denna smått unika situation en bit in i 2018. Några månader efter februari 2015 sänkte de största bankerna och långivarna priset för tremånaders rörliga bolån till under 2% och där kommer räntorna förmodligen att ligga en bra bit framöver.

24% i boränta

Vi kan emellertid inte räkna med att kunna teckna nya bolån till 2% eller ännu lägre i all evighet. Det är bara att gå ett par år tillbaka i tiden för att inse att nuvarande nivåer verkligen är unika. År 2012 låg den rörliga räntan på över 4% och innan finanskrisen 2008 kunde den rörliga räntan hos storbankerna ligga på en bra bit över 6% per år.

Dessa siffror är dock mycket blygsamma om vi jämför med räntenivåerna under 1980-talet och 1990-talet. På 1980-talet understeg räntan aldrig 10% oavsett löptid och räknar vi ut ett genomsnitt för hela 1990-talet låg tremånadersräntan på omkring 8%. Samtidigt är det värt att komma ihåg att det fram till 1991 inte fanns någon begränsning för ränteavdrag på bolån varför det med dagens ögon mätt extremt höga ränteläget inte behövde påverka privatekonomin på samma sätt som en motsvarande ränta skulle göra idag.

Rekordet ligger emellertid mycket högre än så. I efterdyningarna av riksbankschefen Bengt Dennis försök att försvara den svenska kronan i september 1992 noterades en tremånadersränta på 24%. Den som köpte en ny bostad i september eller oktober det året fick alltså betala nästan en fjärdedel av köpeskillingen i ränta. Även om du kanske inte får den absolut bästa räntan när du ansöker om ett bolån idag kan du i alla fall vara säker på att du kan hitta ett billigt bolån om vi jämför med hur det har sett ut tidigare.

Historiska räntor – tabell

Uppgifterna är hämtade från storbankernas redovisning (ett genomsnitt) samt riksbanken. För att inte tabellen ska bli för lång har vi gjort ett nedslag per år (under hösten och normalt i september månad). Notera att före 1994 styrdes den allmänna räntan av andra mekanismer än den nuvarande reporäntan.

År 3 mån boränta  Reporänta
1985 14,50
1986 11,00
1987 12,50
1988 11,70
1989 12,25
1990 14,50
1991 12,25
1992 24,00
1993 10,75
1994 10,00 7,20
1995 10,55 8,91
1996 6,50 5,05
1997 5,65 4,35
1998 5,55 3,85
1999 3,90 2,90
2000 6,05 3,75
2001 5,25 3,75
2002 4,80 4,25
2003 3,55 2,75
2004 3,65 2,00
2005 2,57 1,50
2006 3,45 2,50
2007 5,07 3,75
2008 5,95 4,75
2009 1,64 0,25
2010 2,41 0,75
2011 4,20 2,00
2012 3,60 1,25
2013 2,94 1,00
2014 2,44 0,25
2015 1,97 -0,35
2016 (juni) 2,01 -0,50